Åh, nu är det vääldigt längesen man printade ner sina väl valda ord i denna blogg. Men har man semester så har man....... Fast det har jag ju inte i och för sig. Jag sitter i detta nu och "jobbar" natten.. ganska trevligt faktiskt. 24 timmarspass går jag idag, 11-11. Låter jobbigare än vad det är. Idag har vi vart i Värmskog och ätit de berömda räkmackorna, för att sedan svänga förbi Långserud och kolla på vikingar, för att sedan avsluta med att titta på American Gangster. Sen att det är lön + HelgOB gör ju ingenting alls en fin dag som denna.

EM började, spelades och var slut innan man han säga "Åh, vad varm och härlig sommaren har varit hittills."

Är det bara jag som tycker Spanien (utöver finalen) spelar världens tråkigaste fotboll á la Barcelona. Jag somnar mer troligtvis till Spanien - Tyskland än Grekland - Förenta Arabmiraterna.  983 passningar i 20 minuter sen, så börjar de vända huvudena framåt och kommer på att visst fan. Målen räknas ju, inte bollinnehavet. Men effektivt är det tydligen.

Kung Z visade vilken kung han är ÄVEN i landslaget. Herregud vad bra han är. Mellberg var ju en riktig klippa där bak också. Men kan han inte få sluta på topp i landslaget? om 2 år är han 37 år. han håller inte den nivån i ett mästerskap till. Och denna "Taco" Anders, oj va han lär ha tystat alla kritiker. Vilken skillnad när han klev in på mitten istället för Elm. det blev stabilitet framåt och bakåt. Och Chippen, vilken lirare!!

Nu har man fått byta ett sekundärt favoritlag igen då. PSG, vilket lag!! Kul att börja följa franska Ligue 1!

För att tysta ner alla ryktena som går på stan och alla journalister som ringer dag ut och dag in så är återkomsten nära. JAG ska nämligen göra min första riktiga fotbollsträning på 3 månader nu på måndag, ska bli riktigt kul.

Att titta på läktarn är mer nervöst än att spela själv, 100 gånger!  Nu gäller det att skärpa till sig igen och rikta huvudena uppåt. För underpresterat - det har vi verkligen gjort! Det är bara att bita i det sura äpplet spotta ur biten och börja kämpa för varandra igen. Man förlorar tillsammans, likaså vinner tillsammans. Nu är det dags att börja vinna igen.

Veckan som har gått så har jag börjat löpträna, utöver volleybollen. När jag stretchat, snörat på mig skorna, lyssnat igenom Magnus Uggla låtarna ett par gånger. så var jag redan efter första trappsteget ut från Treabacksvägen 17 C, andfådd, svett, kramp i stortån och var på väg tillbaka in till säkerheten, tryggheten, XBOX:et, nyplockade kantareller och en iskall öl. Men för en gångsskull lät jag mig själv inte böja mig för sådana frestelser utan begav mig ut på en fruktansvärd resa. Enda gången när jag får små energikickar ute i spåret är när jag möter kända ansikten ute på turen. Denna gång var det 4 grabbar jag hade när jag jobbade på Tingvalla som även de var ute och och joggade.

"Fasen", tänkte jag som kände mjölksyran ända upp till ögonbrynet. Men jag skall icke visa mig svag, utan jag ökade tempot, och närmade mig dem mer och mer. Benen vägde 500 kg men jag kom förbi dem, varpå dem hälsar och frågar 'Hur är läget'. Detta hade jag ju inte väntat mig, då jag förmodligen inte kunde prata i all andning, men jag spänner hela mig och får fram : "Tjäna killar! de e fina fisken....." men detta var alldeles för mycket för min välspända kropp och ut ur andra hålet kommer det : "BRAAAAAK" .

Japp, en jättefis. de flinar, jag viker av mot Treabackarna, i raskt , TYST tempo.... Resten av springveckan har gått som på räls, som tur är.

Ha en skön sommervecka!

På återseende / Pösen